Tuff period i sällskap med Skolinspektionen

Nu är den över, skolinspektionen, i alla fall den fysiska. Nu är den på gång, den delen av inspektionen som ger det mesta av den psykiska belastningen vid inspektion. Det handlar om när rapporterna i sin slutversion kommer ut och ligger där, texten, svart på vitt! Jag har fått första rapporten om Vuxenutbildningen.

Det har varit en spännande resa, men ack så tufft när beslut ligger och man helt enkelt blir sågad som pedagogisk ledare. Nu är det ju så att jag vet ju vad som ligger bakom alla bedömningspunkter, och det är ju bra för mig, men min personal som också blir bedömd, har ju inte i samma utsträckning blivit intervjuad av inspektörerna. De har verkligen gjort sitt bästa.

Pressen är ju alltid lika intresserad av att få grotta lite i eländet, så det har ju blivit någon artikel. I dagens GD finns det en nyanserad artikel eftersom de fick tag i både mig och nämndens ordförande och i AB är det en artkel baserad endast på de första fyra sidorna i beslutet. Men där ska vi ha ett möte med reportern. Det är bra, att det går att få prata och förtydliga.

Inspektörerna lyfter i rapporterna enbart det som avviker från våra styrdokument. Som när man är till bilbesiktningen. De skriver ju inte att de tycker att jag har en snygg rattmuff eller att bilen är ren inuti. Nää, i rapporten står det som strider mot gällande regler för en bil. Så att Skolinspektionen sa att vi har många goda pedagoger, och att vi ligger i framkant när det gäller att ta till oss ny forskning, det skriver dom inte i rapporten. Det får vi leva med!

I rektorsrollen ligger även att ta obekväma beslut. Det är inte alltid enkelt, och dilemmat är att det som kan komma ut som orsak till något beslut inte alls stämmer med verkligheten. Även om folk är upprörda, går det ju inte som rektor att gå ut och berätta de verkliga orsakerna som ligger bakom. Detta kan leda till mycket missförstånd. Men det är detta som är ledarskapets villkor. Med facit i hand ser jag ofta att ibland ofrivilliga förändringar blir väldigt bra för alla parter till slut. Ibland är man oförmögen att ta beslut om förändring på ett ”normalt” sätt.

Nu är det helg, det är strålande väder, jag skriver på mitt examensarbete i rektorsutbildningen som ska lämnas in i 80 % färdigt tillstånd på måndag. Det finns hopp om livet!

Ha det gott och tänk på att om du inte vet var du ska, kommer du att hamna någon annan stans!